Publicerad 15 januari 2026
Verkstaden förändras och det är hög tid att vi börjar prata om den på rätt sätt
Det luktade alltid lite bränt gummi och motorolja när man klev in i verkstaden förr. Skiftnycklar låg i prydliga rader och ljudet av tryckluft och hammarslag var lika självklart som kaffet i personalrummet. Den känslan finns kvar och den är fortfarande viktig. I Sverige säljs fortfarande omkring 70 procent av bilarna med förbränningsmotor, vilket gör olja, filter och klassiskt mekande till en central del av vardagen. Men samtidigt har pulsen ändrat takt.
En ny typ av bil kräver en ny typ av tekniker
När bilar blir elektriska, uppkopplade och fyllda med sensorer förändras också vad det innebär att meka. I dag är det inte ovanligt att en bil rullar in med ett mjukvarufel snarare än ett mekaniskt problem. Diagnosen ställs med dator och lösningen kan ibland skickas trådlöst direkt från tillverkaren.
Vi ser det varje dag. Våra tekniker går från oljebyte till mjukvaruuppdatering, från bromsbyte till felsökning i CAN-bussystem som fungerar som ett kommunikationsnätverk i fordonet. Verktygslådan har fått sällskap av tangentbordet.
Kompetensskiftet är både en utmaning och en möjlighet
För oss som serviceföretag innebär det ett skifte i kompetens. Vi rekryterar inte bara mekaniker längre. Vi söker tekniker med IT-bakgrund, nyfikenhet på kod och förmåga att förstå komplexa system. Samtidigt måste vi investera i vidareutbildning för våra befintliga medarbetare. Tekniken förändras snabbt och det gör även kundernas förväntningar.
Kunderna vill ha snabb, digital och transparent service. De vill förstå vad som händer i bilen och varför. Det ställer krav på oss att kunna förklara, inte bara reparera.
Om vi vill attrahera nästa generation och fler kvinnor till verkstaden måste vi uppdatera både språket och värderingarna.
Dags att uppdatera titlarna – och öppna dörrarna för fler
Men det handlar inte bara om teknik utan också om hur vi uttrycker oss. Titlar som bilmekaniker eller verkstadskille bär på gamla bilder av yrket: manligt, fysiskt, oljigt. I dag krävs digital kompetens, systemförståelse och kunddialog. Egenskaper som inte har något kön.
Om vi vill attrahera nästa generation och fler kvinnor till verkstaden måste vi uppdatera både språket och värderingarna. Kanske är det dags att prata om mobilitetstekniker, fordonsanalytiker eller rådgivande servicetekniker. Det handlar inte om kosmetik utan om att spegla verkligheten och öppna dörrar för alla som vill bidra.
Verkstaden är på väg att bli en teknikhubb
Vi tror att framtidens verkstad är en teknikhubb. En plats där bilens mjukvara uppdateras, där data analyseras och där service handlar lika mycket om digital trygghet som om fysisk funktion. Samtidigt kommer olja, filter och klassiskt hantverk fortsatt vara en del av vardagen för majoriteten av bilarna på vägarna.
Verkstaden har förändrats, men den är fortfarande hjärtat i bilbranschen. Och det är hög tid att vi börjar prata om den på rätt sätt, som en plats för både tradition och innovation, för både män och kvinnor, för både olja och kod.
Anders Rydheimer
Affärsutvecklings- och kommunikationsdirektör, Biliakoncernen
Andra artiklar som kan intressera dig
Så når vi nästa nivå för en cirkulär bilaffär
I en krönika skriver Anders Rydheimer hur bilbranschen kan bli mer hållbar och ger insikter kring återbruk och cirkulära affärsmodeller.
Förtroendet börjar med oss
Läs Anders Rydheimers krönika om Sifo-undersökningen kring förtroendet för bilförsäljare – och vilka insikter bilbranschen kan ta med sig in i framtiden.
En trygg arbetsplats för däckpersonalen
Läs om hur vi arbetar för att ta hand om vår däckpersonal och få insyn i däckverksamheten.